Apfel

Så, vad ska man tycka om barn? ... Pappa har två små kottar som är fem och sju år, dom är verkligen ybersöta... att titta på... nejmen, jag var där idag, och jag säger bara det, så fort jag kliver innanför dörren och hör de gälla skriken känner jag hur trött jag blir. Utmattad liksom. Känner mig som en stor död fisk. Idag hade vi då varit ute och lekt och köpt tuggummi som de (utan vidare framgång) försökte blåsa bubblor med. När vi kommer in igen ramlar jag ner i soffan och börjar krama en gosedjurshund, känner mig som en väldigt ograciös valross. Kottarna springer runt (var i helvete får de sin energi ifrån??!) och skriker som vanligt, vill leka, jag tänker att jag ska resa mig upp, tyvärr lyder inte mitt fett utan håller mig kvar nere i soffan. Mitt synfällt blir suddigt och snart är jag borta. Två timmar senare väcks jag av ljudet från en hockeypuck som slår mot parkettgolvet. Med en extrem ansträngning lyckas jag få mina kroppsdelar att lyda och reser mig upp till sittande. Stirrar på de små grisarna. "Yyyes... De fick mig att tuppa av efter ungefär tre timmar... Det känns ju rockigt... Nää... Om jag skaffar egna kottar ska jag ha en barnflicka! ...Nej föresten, inte flicka (för riskabelt om jag har en kåt man), en barnpojke eller en ful gammal tant som får ta hand om dem."

Föresten har jag kommit fram till vad jag ska ha för man, han ska vara en polack som älskar att städa, laga mat och ta hand om barn :)

Bara så ni vet har jag ätit en massa chips så jag ser ut som en stor klump med fett, det skulle ni bra gärna vilja se huh?! Jag är jättetjock, så tjock att mina armar knappt når fram till tangenterna... Det är en rätt festlig syn.. Ska man kanske ta kort och lägga ut på bdb...? Ne, skoiiar ^^

Jag kommer ihåg att vi jobbade med Bellman i historian, tror det var i åttan. I alla fall, jag satt längst bak som vanligt, blyg, men ambitiös som fan... (på den tiden) Så plötsligt skickas en lapp bak till mig, jag vecklar upp den, högst upp står det: Alla som hatar Bellman, skriv under här. Nästan hela klassens namnteckningar stod skrivna under.

Vaddå hatar? Varför skulle jag hata Bellman? Han har inte gjort mig någonting. Och inte någon annan i klassen heller. Den där lappen gjorde mig så flyförbannad. Sedan dess har jag alltid blivit irriterad på människor som säger att de hatar personer de gör skolarbeten om. Visst, om det är något speciellt med personen, något känsligt som kanske gör det jobbigt att arbeta med det, då är det en annan sak. Men att till exempel säga: "Jag hatar August Strindberg." Vad har han gjort dig? Det är som om folk i framtiden skulle säga: "Jag hatar Jennifer Berglund för att hon skrev ett blogginlägg som jag måste reccensera för att få vg." Det är absurd, och elakt, att hata folk för deras framgångar.
 
Visserligen är det en annan sak i grundskolan än på gymnasiet. Gymnasiet är frivilligt, och när någon klagar över skolarbeten tycker jag det är helt patetiskt. Det är ingen som tvingar någon att vara där, man är där för att man vill lära sig, och vill man inte det så är det bara att gå därifrån, så slipper man förstöra för alla andra.

Känner att jag har dubbelmoral
Jag har säkert klagat över mitt skolarbete också, jo, fan, det har jag. Hora!  :(